Huset som vi bor i byggdes 1927, och det ser ut precis så där som jag vill att ett 1920-tals hus ska se ut. Eller ja, nästan i alla fall. Någonstans mellan att huset byggdes och innan vi flyttade in 2010, så byggdes det till en farstukvist som vi inte riktigt älskar. Det ser ut lite som att en friggebod från någon helt annan tid krockat rakt in i huset och sedan blivit sittande där. Vi har alltid undrat om den är färdigbyggd eller fanns det planer på att det skulle byggas vidare? Kanske sättas i fönster som en groventré? Hursomhelst så ser det inte klokt ut.
Varje år har vi sagt att vi ska göra något åt farstukvisten, men som alla som har hus vet så finns det alltid en låååång lista på saker att fixa, och som också kanske är mer akuta. För även om den är ful, så fyller den ju sin funktion (har vi i alla fall intalat oss för att stå ut).
Hursomhelst, i somras åkte kofoten fram och rivningsarbetet var officiellt igång. Med ett par brädor borttagna upptäckte vi att bakom brädorna till ”friggeboden” fanns originalentrén kvar! Tyvärr blev det en ful luftlucka mellan själva betonggolvet och husgrunden som du ser på bilden ovan.
Varsamt som en arkeolog, plockade jag bort bräda för bräda tills bara det som hörde till originalentrén fanns kvar. Drygt en dag senare så kunde vi se entrén som den en gång sett ut, precis sådär som man vill att en 1920-tals entré ska se ut! Färgen var nästan helt bortflagnad, men virket i sig var i superfint skick.
När all gammal färg var det dags att slipa träet. Vi trodde att vi skulle behöva byta ut träet på partierna där det grånat, men efter ett par tag med sandpappret kom otroligt nog friskt trä fram. På några ställen (i taket framförallt) fick färgen sitta kvar men jag sandpapprade ner kanterna så att övergången mellan färg och trärena ytan blev i nivå med varandra så att det inte syns nån skarv där när man målar.
Vår ytterdörr var inramad med ett ockragult kakel/klinker som jag absolut inte älskar men det har liksom gått ihop med det andra fula på något sätt. Under renoveringen så stack det gula kaklet ut väldigt mycket och hade dessutom börjat släppa från väggen på flera ställen. Jag ”råkade” bara kände lite lätt på en kakelplatta med kofoten och då for allt i backen som ett domino. Jag började googla hur dörrfoder såg ut 1920 och sen gjorde min man en ritning inspirerade av det vi hittat och därefter begav oss till bygghandeln för att shoppa trälister.
Vi köpte några meter planhyvlad list i två olika bredder och kvartsstav som vi satte ihop med hjälp av trälim, spik och fog.
Snyggt va?
När det nya dörrfodret satts på plats och allt trä på originalentrén var befriat från gammal målarfärg och slipat så var det dags för att grundolja allt trä. Detta för att skydda mot vatten och för att det inte ska bildas sprickor i trä och färgskikt. Jag borstade rent allt slipdamm och penslade sen alla trärena ytor med grundolja. Ett viktigt tips är att vara noggrann med att mätta allt ändträ med oljan. All olja som inte sugits upp av träet efter cirka en halvtimme torkade jag bort med en tygtrasa.
Efter att oljan torkat var det dags att få börja måla! Jag börjad med att måla ett lager med grundfärg. Torktiden brukar vara lite drygt 6 timmar men detta var på en solig sommardag så det torkade supersnabbt.
Klart! Tänk att det där fina räcket har funnits gömd där under under alla dessa år!
Någon månad efter denna renovering påbörjades bytet av vårt tak. Vi beställde ett svart plåttak och från Plannja istället för tegelpannor och med snygga hängrännor i 20-talsstil.
Det fanns en gigantisk oljepanna därunder och en stor ful metall lucka mitt i golvet. Samtidigt som 
Ja som sagt, man fixar en sak på huset och 39 nya saker dyker upp. Jag minns hur lack jag blev på alla som skulle säga att ”man blir aldrig klar med ett hus” när vi precis hade flyttat in. Jag säger inte att dom har rätt, eller jag vägrar att ta in det men om man inte gillar att hålla på så ska man nog köpa en nyproduktionslya.
Detta blev ett sinnessjukt långt inlägg, tack för att du ville läsa och ha en magisk tisdag!
Doreens blogg 
Lämna ett svar till Henrik Avbryt svar