
..familjen alltså.
Det finns inget jag älskar mer än när mina vackra liljor står i full blom. Höga stjälkar i en hög vas på min antika byrå i hallen. Då blir jag sådär perfekt lycklig och ingenting är dåligt.
Då börjas det gnällas från olika personer här hemma om att blommorna ”stinker”, man får tydligen migrän och i vissa fall andningssvårigheter och kräkningar (ni vet folk som känner efter lite för mycket).
Alltså snälla sök in på Dramaten! Vi pratar om liljor och dom ska dofta det är hela poängen.
Kräk och andningssvårighets-pratet förstör min stämning helt och jag orkar inte med det.

Här är en vas med blommor som inte väcker några dramatiska känslor alls hos min familj. Det är torkade hortensior från min trädgård. Menlösa men visst, helt okej.
Bilden är tagen från mitt kök som är målat i en Hastinggrå färg och skivan är i betong, har fått frågor om det så tänker att jag kan vara lite härlig och skriva det med en gång.
Screentrycket med texten ”Never miss a chance to dance” är handgjort av min sambo och texten är från en lapp som han hittade i rulltrappan på Odenplan på väg till jobbet en dag för flera år sen.
Fin tycker jag men om attityden mot mina liljor inte vänder här hemma så kanske jag kommer känna mig lite illamående av den tavlan, svårt att andas, kanske till och med lite PTSD? Man kan få stresspåslag av texter som uppmannar till att man inte ska missa en massa saker (never miss a chance to dance…osv).
Nu ska jag sätta mig framför min gamla byrå och lukta på blommorna (som iofs doftar så starkt att jag känner en viss hjärncellsförlust men det kommer jag aldrig stå för om det kommer ut).
Ha en magisk Friyay och berätta gärna vad DU ska göra i helgen?
Kram, Doreen
[netstyle_samarbete_carousel widget=29841]








Lämna ett svar till Doreen Månsson Avbryt svar