Doreens blogg

Idag har vi haft en minnesgudstjänst för Beyonce.

Hon blev 1 år.

Henrik lovade att dom bara lever i ett par månader och att dom inte blir längre än nån centimeter.

Han ljög.

Jag är uppvuxen i Afrika och jag har vaknat med geckoödlor som rasat ner i sängen för att dom tappat balansen från taklisterna där dom gömmer sig. Jag har haft ormar och skorpioner i skor och varaner som jagat min hund i Lake Kariba osv.

Jag avskyr kryp!

Henrik var eld och lågor över att Amina ville ha ett husdjur och påbörjade en vandrandepinnekampanj på henne.

Detta grundar sig såklart i att han hade en vandrande pinne som barn och det var sååå spännande. När hon satt på kroken åkte dom långt ut till nån förort söder om stan för att det fanns nåt ställe som sålde vandrande pinnar.

Jag fick veta att denna blir inte aaaalls så stor, denna är indisk. Det är dom peruanska som växer så mycket (eller tvärtom).

Detta var såklart falsk info och Beyonce blev så stor så att vi fick flytta ”terrariet” till ett annat våningsplan på nätterna för hon lät för mycket när hon gick!!!!!!!!

Nu är i alla fall vedklabben död och det är såklart väldigt ledsamt för Amina.

”Bey” fick en kista från Jo Malone som Amina skrev vacker på.

Edsvikens Gelaterias glasspinnar fick bli ett kors.

Sen grävdes en grop i syrénbersån.

Amina hade hörselkåpor och skyddsglasögon under grävarbetet helt i enlighet med fackets riktlinjer för utförandet av sådana arbeten.

Vördnadsfullt sänktes Jo Malone kistan med Beyonce ner i gropen.

En handskriven text av Amina lästes upp följt av låten ”I was here” av en annan Beyonce.

Minnesceremonin avslutades med en stund av stillhet.

Långt där inne i buskagen vilar en annan sorts kvist nu.

Nu har kampanj på Henrik påbörjats av både mig och Amina att vi ska köpa en häst.

Den kommer inte bli så stor och kostar nästan ingenting alls att ha.

R.I.P Beyonce och förlåt för att jag aldrig brydde mig om dig.