Doreens blogg

En kall regnig och dramatisk dag på Kolmården och vi har sällan haft så kul!

Morgonen började med att jag och Amina åkte till Kristineberg och hämtade min mellandotter Yasmines gudfar Jonas. Henrik var så ledsen över att inte kunna följa med till Kolmården men han är kvar i Budapest och filmar.

Sen åkte vi till Slagsta och plockade upp Aminas kompis Zoe.

Väl framme på Kolmården hälsades vi välkomna av kamelen Viktoria. ‘

Ta en liten sekund och kolla in hennes ögonfransar.

Det Kolmården har som är en stor hit för både stora och små är Bamses Värld.

Här kliver man in i världen där alla miljöer man växt upp med att läsa om finns.

Så fint gjort och med massor av åk attraktioner.

Farmors hus på berget finns liksom på riktigt.

Linbanan som åker över alla vilda djur är nog parkens stora höjdpunkt. Det var ett strömavbrott ett tag och då satte Jonas igång med att förklara i detalj hur allt som hände var exakt det som var inledningen i filmen Jurassic Park.

När sen parkchefen kom på sin segway och sa att dom hunnit säkra stället genom att ta in alla rovdjur (alltså alla stängsel är ju eldrivna, freakade jätte ur) så tittade Jonas på mig med ”vadvardetjagsadettaÄRjurassicparkinledningen”-blicken.

När elen drog igång igen så satte vi oss i en vagnaktig bur som man åker i över alla djuren så att man kan se dom på jättenära håll.

Lagom till att vi hamnade över lejonen så STANNADE hela banan och jag fick panik. Började lyssna på en Kirk Franklin låt (en speciell som jag lyssnar på när jag måste chilla ner lite) och tittade rakt ner i marken där det inte avslöjades vart jag befann mig och vilka som cirkulerade hungrigt precis under mig.

Jonas passade på att säga ”vad var det jag sa”.

Var supernära att slänga ut honom ur vagnen.

Flickorna däremot fick en skrattattack som inte slutade förrän långt efter att banan var igång igen.

Man kan säga att jag inte är den där stabila vuxna personen man kan hålla i handen när det verkligen blåser. Det hade jag annars trott om mig själv.

Tacksam för dom stabila småtjejerna i sällskapet i alla fall.

Har fått en rejäl släng av klaustro sen jag fastnade i en hiss i Dubai för ett år sen, ska skriva om det nån gång. Vet inte vad som var värst, tanken av att klättra ut med lejon under eller att vara fast i ett utrymme med storleken av ett större kylskåp i flera timmar.

Sen gjorde vi bara helt ofarliga saker som inte kräver räddningsteam, helikoptrar, repellerande specialstyrkor och annat som jag hann måla upp där uppe i linbanan.

Det var kallt, det regnade, vi kunde ha blivit uppätna av en mindre lejonflock men det var ändå en helt underbar dag på Kolmården.

Ha en fantastisk dag !

Kram, Doreen

[netstyle_samarbete_carousel widget=30491]